Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen

Rörelsen för den aktivitetsbaserade arbetsplatsen sveper över svensk industri som nästa stora trend i att förändra hur vi arbetar. Det finns fantastiska fördelar med förändringen i den fysiska arbetsmiljön och till stor del möjliggörs den av teknologiska framsteg i hur vi kommunicerar med varandra.

Däremot finns det en hake, eller ett problem, med vissa delar av den här transformationen. I samtal jag haft med personer som jobbar med just detta säger man att det som driver köpbeslutet i första hand är att företagen sparar yta. Att gå ifrån fasta kontorsplatser till aktivitetsbaserade sådana sparar ungefär 25% yta, vilket (förstår) förstås drar ner kostnader och ger en extra flexibilitet.

Här säger jag inte att alla företag missar att förstå de potentiella värdena med den aktivitetsbaserade arbetsplatsen, men så länge det finns pengar att spara kommer det alltid vara någon som undervärderar utmaningarna. När sedan utmaningarna uppdagas så småningom, förlitar man sig på att digitala verktyg ska lösa dessa. Visst, digitaliseringen har som sagt möjliggjort förändringen, men utgör bara en liten del av lösningen.

Låt oss tAllen Curve + emailitta på Allen-kurvan. Den beskriver hur interaktivitet mellan personer minskar med avståndet mellan individerna. Du kommunicerar 4 gånger så ofta med personer som sitter 6 meter från dig som du gör med personer som sitter 60 meter ifrån dig. Detta gäller för den mesta kommunikationen och däribland email.

Hur går då det här ihop med den aktivitetsbaserade arbetsplatsen? Kommer samma mönster uppstå med de personer du sätter dig närmst oavsett var du sätter du varje dag?

Det som hände på en svensk aktivitetsbaserad arbetsplats var att stora ansamlingar uppstod. Hela funktioner satt gemensamt på samma plats så de visste var de hade varandra. Vissa utrymmen var inofficiellt territorium, och satte man sig i ett sådant utan att höra hemma där, ja då fick man veta det. I ett försök att bryta detta beteende skulle man inte få sitta en längre tid på samma plats. Resultatet? Stora folkströmmar av funktionella horder.

Vad kan vi lära oss av detta? Vi förstår att arbetssätt inte byts ut över en natt trots att arbetsplatsen gör det. Vi förstår också att digitala verktyg har en stor roll att överbrygga Allen-kurvan, men att företagen också måste arbeta för att dessa verktyg används och att de passar in i arbetet.

Slutligen förstår vi att networking måste vara mer än ett värdeord om företagen ska kunna trivas i den aktivitetsbaserade arbetsplatsen.

——

Vi har skrivit om den aktivitetsbaserade arbetsplatsen tidigare. Läs vidare

Jag vill ha tillbaka min fasta arbetsplats

Ett omdiskuterat citat från 2013 om möjligheten till samarbete utan fysiska arbetsplatser

Ny typ av uppföljning krävs vid införande av ett öppet och aktivitetsbaserade kontor

One thought on “Den aktivitetsbaserade arbetsplatsen

Kommentera - vad är din åsikt?

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s